Venus Cythereia

Den användes som tecken för kvinnans sensuella kraft, men kunde också tolkas moraliserande som varning för högmod, kvinnlig fåfänga och lyx. (Observera att det alltså var påfågelhanen, med sina vackra flerfärgade fjädrar, som associerades med "det kvinnliga") I trädgården, till höger om Venus, ser vi ett kärlekspar; en man som lyfter på hatten och går ned på knä framför en kvinna som sitter på trappan. På grund av förändringar av färgpigmenten verkar de idag nästan genomskinnliga. Innan målningen kom till Sverige, i samband med det så kallade Pragrovet 1648, tillhörde den kejsar Rudlof II. I hans inventarier hade den titeln Flora, vilket har fått flera konsthistoriker att tvivla på att detta skulle vara en bild av Venus. Detaljerna som ovan beskrivits som symboler ses då istället för vad de faktiskt är; påfågeln som påfågel, klotet som ett arkitektoniskt element etc.

Användandet av symboler i konsten är långt ifrån entydigt. Det förändras över tid och är beroende av sammanhang, vilket kan göra symbolerna svåra att tolka för oss idag Venus/Floras långsträckta kropp, de smala fingrarna, det relativt lilla huvudet med de mandelformade ögonen och håruppsättningen är stildrag som utmärker den så kallade Fontainbleauskolan. Detta kvinnoideal fördes av italienska konstnärer till Frans den förstes hov i Fontainebleu, söder om Paris. Slottets dekorationer blev utgångspunkten för stilen som dominerade mycket av det sena 1500-talets europeiska hovkonst. Konstnären Jan Massys var verksam i Antwerpen. På 1540-talet anklagades han på grund av sin reformerta tro för kätteri och tvingades i landsflykt. Vissa detaljer i målningen antyder att Massys under denna tid eventuellt arbetade i Italien och Frankrike. Så föreställer till exempel hamnstaden som breder ut sig i bakgrunden Genua, och byggnaden med sin trädgård är Palazzo Doria i samma stad. Men Massys kan lika gärna ha använt sig av ett grafiskt blad som förlaga.