Selfportrait

I självporträttet skildrar Ivar Arosenius sig som bohem, ett manligt konstnärsideal som har sina rötter i det tidiga 1800-talets romantiska tradition. Bilden ställdes ut på Valand i Göteborg 1908, samma år som Arosenius fick sitt stora genombrott som konstnär. Han har gestaltat sig själv ute i naturen, med en stor blomsterkrans på huvudet, iförd skägg och en bylsig ylletröja. Sekelskiftets radikala konstnärer var kritiska till det borgerliga samhällets värderingar och sökte bryta med dess olika sociala och konstnärliga konventioner. Ivar Arosenius tillhörde den tidens avantgardistiska kretsar, konstnärer som i sina bilder var med om att förstärka myten om det självförbrännande manliga geniet. Vilket i Arosenius fall förstärktes av hans egen sjukdomsbild, av blödarsjukan, som avsevärt kom att förkorta hans livslängd.